Skolfotografen kommer två gånger om året, klasskort, skolkatalog, stora och små bilder. Visst, trevligt. Men ack så enahanda! Ta med den egna kameran till skolan. Dokumentera inifrån. Alla vardagliga händelser. Kompisar, lek och allvar. Gör temautställningar, bildtidningar – visa på sådant som är bra men också det som ni vill ändra på. Jag lovar, bilderna kommer att bli kära minnen för er. Kanske också av intresse för folklivsforskare.
EXPERIMENT FÖR STORA OCH SMÅ
Vi kan börja från början – om ni vill. Spännande för barn men också för nyfikna som jag. Det var en gång en farbror som hette Aristoteles. En finurlig man som levde i Grekland. Han tänkte och tänkte dagarna igenom. Frågar du en av dina lärare eller lånar en bok på biblioteket om denne man har du mycket spännande läsning framför dig.
Hur som helst. Av någon för mig outgrundlig anledning hade han en dag borrat ett hål i väggen och mörklagt rummet som han befann sig i. Mitt emot hålet, på motsatta väggen, som säkert var vitkalkad, såg han en bild av det som fanns utomhus. Bilden på väggen var upp-och-ner men vad spelade det för roll. Han hade uppfunnit kameran – 300 år före Kristus. Fast kameran på riktigt uppfanns först på 1800-talet. Vem som var riktigt först vill jag inte ta ställning till. Men om jag nämner namn som Niepce, Talbot och Daguerre kan du om du är intresserad läsa vidare om dem i böcker på biblioteket.
RITKAMERA
Jag har hört att man kan lära sig en massa dumheter på Internet så därför ska vi inte upprepa Aristoteles experiment och borra ett hål i klassrummets vägg för att se om historien stämmer. Vi bygger en modell och kontrollerar principen i stället. Allt vi behöver är en konservburk som har botten kvar. Måla insidan matt svart. Gör ett hål i botten med en grov nål. Inte med en spik eller så, för hålet skall vara alldeles runt med jämna kanter. Där locket en gång suttit tejpar vi fast smörpapper. Det skall vara alldeles jämnt och slätt. Och tejpar fast det gör vi runt burkens kant där vi vikt över smörpappret.
Om det är svårt att mörklägga hela klassrummet har ni kanske någon filt att dra över huvudet. Det skall vara riktigt mörkt kring dig, men ljust, gärna solsken utomhus. Gör en liten glipa i filten och stick ut burken. Ställ dig vid fönstret och rikta burkens botten med hål i ut mot dagsljuset och betrakta smörpappret från några decimeters avstånd inne i ditt mörka rum.
Syns det något? Upp och ner?
Gör du ritkameran lite större kan du teckna av bilden direkt på smörpappret och färglägga det sen. Konstnärer i gamla tider gjorde så ibland då de gjorde skisser till sina målningar.
KAMERA
Vill du prova kan du själv tillverka en kamera som du kan ta riktiga bilder med. Inte blir bilderna så skarpa precis, men de är spännande att göra och se på. Du behöver en absolut ljustät låda. Det var länge sedan jag själv gjorde en sådan så jag minns inte riktigt om det var noga med centimetrarna. Men om du håller dig till måtten 20 cm lång, 15 cm bred och 15 cm hög tror jag att du lyckas. Lådan skall du måla matt svart invändigt. Svart därför att ljuset inte ska studsa omkring inne i lådan utan ätas upp av den svarta färgen.
Framtill där optiken brukar sitta mäter du ut mittpunkten och gör ett hål. Bäst är om du borrar ett lite större hål och sedan fäster in en tunn lättmetall som du gjort ett litet hål i. Si så där en millimeter i diameter. Hålet måste vara runt med släta kanter. Och inget ljus får komma in i lådan förutom genom detta lilla hål.
Filmen skall du tejpa fast inuti lådan, alldeles jämnt, mittemot hålet. Använd svartvit film. Format 120 rullfilm med känslighet på 400 iso. Filmen är 6 cm bred och nästan en meter lång. Klipp av en decimeter så får du en filmruta som är lagom stor. Om du känner på filmen så känner du att den ena sidan är glatt och den andra sidan lite sträv. Vänd den sträva sidan framåt. Placera filmen i centrum. Allt det här med filmen måste du göra i absolut mörker.
Blir du svettig på fingertopparna så kom ihåg att inte ta på den sträva sidan för där sitter filmens ljuskänsliga kemi som kallas för emulsion. När du är klar stänger du din kamera på ett sätt så att absolut inget ljus kan komma in på filmen. Framför ditt optikhål har du tejpat för ett ljustätt lock. Nu kan du tända ljuset!
Bäst är att fotografera en solig dag med kameran. Kameran måste stå stabilt och får inte röra sig under fotograferingen. Om du har ett hål med diametern en millimeter kan du börja med en exponeringstid på fem minuter. Sen får du framkalla filmen för att se resultatet. Syns det knappt något på negativet måste du exponera under längre tid. Är negativet nästan helt svart skall du exponera under kortare tid. Det är inte lätt och det tar tid. Men när du väl testat in din kamera kan du fotografera i både solsken och mulet väder utan problem. Skriv upp bra exponeringstider vid solsken, molnigt och regn. För att få en riktig papperskopia måste du kopiera ditt negativ.
FOTOGRAM
Det går att göra vackra bilder utan kamera också. I rummet där du skall göra ett fotogram måste du ha en mörkrumslampa. Det blir ganska mörkt omkring dig, men efter en stund ser du riktigt bra. Du behöver fotopapper på plastbas, hård gradering, men du kan också prova med normal. Dessutom framkallning och fixering och tillgång till rinnande varmt och kallt vatten. Du blandar den flytande kemin enligt bruksanvisningen och häller dem i varsin plastskål. Framkallning till vänster och fix till höger. Däremellan en skål vatten. Om du har minsta anlag för allergi skall du använda skyddshanskar. Det kan du göra ändå förresten, kemin är inte ofarlig. Läs varningstexten!
Gör så här:
Placera ditt fotopapper med glansiga sidan uppåt, på ett jämnt underlag. Lägg vackra grässtrån, pressade blommor, genomskinliga blad eller något annat du tycker är vackert på fotopappret. Lägg en glasskiva över och tänd en stark lampa över ditt verk någon sekund. Klart!
Plocka bort grässtråna och bladen från fotopappret och lägg fotopappret i skålen med framkallningsvätska. Rör på pappret hela tiden. Vänd det gärna några gånger också. Efter en liten stund börjar pappret svartna. Men inte där dina växter har legat. Där framträder nu de vackraste siluetter man kan tänka sig. När du tycker bilden ser bra ut (skulle bilden komma för fort och bli alldeles svart, belyser du pappret kortare tid – blir det ingen riktig svärta i bilden har du belyst för kort tid och ökar med ett par sekunder) tar du den från framkallaren ner i vattnet några sekunder. Skaka och vänd bilden lite lätt och flytta den sedan över till fixet. Där får den ligga i fem minuter. Efter fixeringen stoppar du bilden i rinnande vatten under tio minuter för att skölja bort fixresterna.
Häng upp bilden för torkning med en liten filmklämma. Efter en timme är bilden slät och torr. Klar för inramning.
NU FOTOGRAFERAR VI
Vilken kamera skall jag använda?
Ju enklare dessto bättre!
Men gärna en kamera med möjlighet att ändra bländar och tidsinställning om du skulle vilja. Annars helt automatisk.
HUR FOTOGRAFERAR JAG?
Håll kamera stadig. Ställ dig framför en spegel. Låt kameran vila i din vänsterhand. Finns det en skärpeinställning på din kamera manövrerar du den med tummen och pekfingret. Med högerhanden greppar du kamerans avtryckarsida. Pekfingret på avtryckaren. Titta genom sökaren rakt in i spegelbilden. Alla fingrar samlade där de skall vara. Inget som slunkit framför optik eller blixt?
Bra!
När du fotograferar skall du sitta, ligga eller stå stadigt. Andas in lätt och håll andan. När du efter en sekund känner att du uppnått stabilitet trycker du av lätt och mjuk. Inga snabba tryck! Hur du laddar din kamera läser du om i bruksanvisningen eller ber expediten i fotobutiken runt hörnet hjälpa dig med, första gången.
FOTOGRAFERING PÅ SKOLGÅRDEN
Vill du ha en bild på bästa kompisen och skolan du går i? Ställer du kompisen på trappan och backar ända tills du har hela skolan med på bild ser du inget av din vän. Stå kvar där du är, men ropa på kompisen. Placera din bästis två meter framför kameran, då har du en bröstbild av din vän och skolan i bakgrunden. Testa med att placera din vän på vänstra delen av bilden och skolan i bakgrunden på den högra delen.
När du sedan får den färdiga bilden kan den se ut på två sätt. Din kompis är helt skarp men skolan är suddig eller både bästis och skola är skarpa. Båda bilderna är bra, men retfullt om du räknat med att få både kompis och skola skarp och nu inte fått det. Vad hände?
BLÄNDARE
Med bländaren bestämmer du skärpedjupet. En liten bländare ger stort skärpedjup. En stor bländare ger litet skärpedjup. Bländarskalan kan se ut så här på din kamera: 4. 5,6. 8. 11. 16. 22. Fyran ger en stor bländare. Tjugotvå en liten bländare.
DET SOM HÄNDE
Fick du en bild med bara bästisen skarp fotograferade du med en stor bländare: 4 eller 5,6. Fick du en bild där både bästis och skola var skarp fotograferade du med en liten bländare: 16 eller 22.
FOTOGRAFERING PÅ IDROTTSLEKTIONEN
Dagens övningar, längdhopp. Du vill ha en bild av kompisen mitt i hoppet. Du placerar dig vid sidan av grusgropen, ställer in skärpan där du beräknar att kompisen kommer att befinna sig mitt i hoppet. Eller bättre, be någon ställa sig i den linje där hoppet sker och ställ in skärpan på en stillastående person.
OK! Här kommer kompisen. Vilket hopp! Vilken bild!
Du såg tydligt i sökaren att bilden blev fin. Och du höll kameran stadigt. Du till och med höll andan då du lugnt pressade ner avtryckaren. När du sedan får bilden kan den se ut på två olika sätt. Din kompis ser precis ut som du såg honom i sökaren. Helt skarp – en utsökt stilstudie. Eller, ve och fasa! Allting är skarpt, men inte kompisen. Han ser ut som ett långt och suddigt streck. Vad hände?
TIDSINSTÄLLNING
Ditt tidsinställningsreglage kan se ut så här: B. 1. 1/2. 1/4. 1/8. 1/15. 1/30. 1/60. 1/125. 1/250. 1/500. 1/1000
DET SOM HÄNDE
Om du fick en skarp bild av din kompis fotograferade du med en kort exponeringstid: 1/500 sek eller 1/1000 dels sekund. Om du fick en oskarp bild av din kompis fotograferade du med en lång exponeringstid: 1/30 sek eller 1/60 dels sekund.
Jag nämner det här med bländare och tid för att du skall känna till att dessa styr väldigt mycket av din fotografering. Men egentligen vill jag inte att du just nu skall bry dig så mycket om detta utan fotografera det du tycker om eller vill skildra. Låt kameran sköta exponeringen och tryck lugnt och stilla på avtryckaren när du vill ha en bild.
DET HÄR OCH MYCKET MERA
Gör temautställningar.
Bakom kulisserna.
Vad händer i lärarummet på rasterna?
Vad händer i skolköket?
Er vardag.
Skolväg, lektioner, lunch och raster.
Porträtt
Elever, lärare och personal.
Kan vara allt från porträtt av musikläraren med sin bastuba eller bästa fotbollspelaren med fotboll och i full utrustning. Kompisporträtt och gruppbilder.
Dokumentär
Musik. Repetitioner, instrument, musikcaféer, resor och läger. Idrott. Träning, uppladdning match och eftersnack.
Eller låt sexåringarna göra en utställning om hur de upplever sitt första år i skolan. Följer en kamera sen med klassen ända upp till högstadiet blir det en fin dokumentation, till glädje för både elever föräldrar och lärare.
Sikta på att det alltid hänger en utställning i något gemensamhetsutrymme. Räcker det inte med bara bilder – börja skriva. Vem vet. Blir ni riktigt bra på det här kan jag tänka mig att biblioteket vill hänga en utställning hos sig. Eller lokaltidningen kanske gör en bildsida till något tidningsnummer. Det där kan ni påverka själv genom att upplysa dem om att ni finns och visa vad ni håller på med.
Med de här tipsen tror jag att jag lyckats dra in de flesta ämneslärare ni har. Åtminstone i kemi, fysik, slöjd, historia och bild. Inte så illa tycker jag.
