Himlavalvet

Människan har i alla tider med förundran och viss bävan betraktat himlavalvet. Solförmörkelsen som vi alla njuter av i dag kan inte ha varit speciellt njutbar för flera tusen år sedan, snarare skrämmande. Regnbågen med sina färger och sagan om den gömda skatten. Den stjärnklara natten – hur många människor har inte i årtusenden vänt blicken mot den mörka himlen och tänkt tanken – var tar det slut. Stillheten i det första gryningsljuset med rådjuret på den dimbankshöljda ängen eller den eldröda solnedgången. Kanske är det bäst att vi enbart njuter av dessa upplevelser – men om du skulle vilja försöka avbilda ljusets olika skiftningar får du här några råd och tips.

LJUSET

Varför är himlen blå, då solens ljus är vitt? – Solens vita ljus stöter på sin väg mot jorden ihop med molekyler och partiklar som är mindre än ljusets våglängd – ett spridningsfenomen uppstår och himlen färgas blå. Varför är himlen blåare i ökenlandskap än i bördig jordbruksbyggd? – Större partiklar, som en liten vattendroppe kan sägas vara, reflekterar solens ljus mera neutralt än en lite molekyl. Vattendroppar finns det flera av över bördig jordbruksbyggd än över ökenlandskap. Därav följer att himlen färgas blåare över ökenlandskapet med sin torra luft. Varför färgas solnedgången röd?

– Då solen står lågt i horisonten har ljuset lång väg att passera genom atmosfären. Molekyler och partiklar bryter det direktriktade vita ljuset som då förlorar merparten av den blå strålningen. Till slut är det bara det röda i ljuset som når fram och vi får våra fantastiska solnedgångs-bilder.

GRYNINGSLJUSET

Sitt på en gamal mossig stubbe i skogen en stilla sommarmorgon strax före soluppgången. Vandra i din stad då gatorna ligger öde och himlavalvet ännu domineras av blått. Det är som om världen föds på nytt varje morgon.
Detta ljus – så flyktigt och snabbt till förändring, måste du som fotograf vara extra vaksam över. Inget ljus skiftar så snabbt i intensitet och färg. Att hålla ett öga på exponeringsmätaren minut för minut är nödvändigt.

EXPONERING

Stativ är nödvändigt då du har så långa exponeringstider att du näppeligen kan fotografera på fri hand. Jag skulle också rekomendera dig att koppla från automatiken över till manuell exponering detta för att kontinuerligt kunna över och underexponera ditt motiv. Vet du på förhand vilken del av motivet som skall vara rätt exponerat mäter du ljuset i denna gråskala och håller sedan ett vakande öga på exponeringsmätaren. Generellt kan jag rekomendera dig att ta en serie bilder från över till underexponering. Du kan finna din bild där du minst anar det.

ETT GOTT RÅD

Vänta aldrig på den rätta bilden. När du kommer på dig själv att tänka: Nu, om bara trettio sekunder är allt perfekt… Vänta då inte de där trettio sekunderna utan börja fotografera. Kanske blir det som du tänkte dig efter de där trettio sekunderna, men det kan också hända att ljuset spelar dig ett spratt och din bild försvinner för evigt. Mitt bästa råd till dig så här i gryningen blir att fotografera kontinuerligt. Förändringarna sker snabbt och du kan aldrig vara helt säker på utvecklingen.

FILMVAL Använd dagsljusfilm så får du de rätta färgerna. Önskar du förändra färgerna åt det varma eller kalla hållet använd dig av CC filter i önskad valör. Hög eller lågkänslig film? Det beror på ditt motiv… Innehåller din bild en dimbank i rörelse och du vill ha denna still då är det 400 till 1600 iso som gäller. Men en dansande dimbank över ängen fångar du lika bra med en 25 iso film med lång exponering och stor bländaröppning. Personligen tycker jag att de grova korn som en snabb film ger hör ihop med gryningsljuset. Men här som i allt annat vad gäller fotografi, är det inte en sanning som gäller.

SOLUPPGÅNGENS LJUS

Min upplevelse av ljuset vid soluppgång, är att detta är lätt och mera flyktigt vad gäller intensitet och färg än vid solen nedgång. Beroende på moln, dis och dimma och i vilken miljö du befinner dig, skiftar sceneriet våldsamt. Mycket av kraften i soluppgångens ljus ligger i motljus och släpljuseffekterna. Horisonten ljusnar, molnets undersida kan färgas i de mest oväntade färgtoner. Dimbankar kan vara kristallkalla eller fånga upp och återreflektera soluppgångens ljus. Djupet i bilden kan upplevas extremt – nästan tredimensionellt i bild – då ljus och skuggor mejslar fram landskapet.

EXPONERING

Tänk på att kontrasterna i ljuset är mycket stort. Även om jag själv varit med förr och känner mina filmer så över och underexponerar jag denna typ av bilder. Överexponering, du mäter ljuset enbart mot marken. Då ljusnar landskapet på bekostnad av mustiga färger i himlen. Underexponering, du mäter ljuset mot himlen. Då mörknar landskapet och tecknas som siluett medan himmel och moln tecknas med mustiga och tunga färger.

ETT GOTT RÅD & FILMVAL

Blir här de samma som under rubriken Gryningsljus.

REGNBÅGEN

Ibland har vi sol, andra gånger regn. Och ibland både sol och regn samtidigt. Det är vid det sistnämda som vi har möjlighet att fotografera regnbågen. Om det vita solljuset reflekteras en gång i en vattendroppe och du står med solen i ryggen så ser du en regnbåge snett framför dig där vinkelavståndet från solen är 139 grader. Du ser då en huvudregnbåge med rena och starka färger. Ytterst rött och innerst violett. I alla miljöer med vatten, inte bara stora vattenfall, utan kanske också ibland i en bäck, vid en fontän eller kring en dimbank kan en regnbåge uppträda. Men bara under korta stunder, så det gäller för dig att reagera snabbt och veta hur du skall exponera.

EXPONERING Har du en hel regnbåge framför dig i landskapet och står uppe på ett berg är du bara att gratulera. Jobba då snabbt och hela tiden. Du kommer förmodligen bara att ha detta optiska väderfenomen framför dig under några minuter så denna gång får du låta bli att njuta av skådespelet. För att säkra den perfekta bilden är det nödvändigt att du exponerar både normalt och underexponerar.

Förmodligen kommer du att finna den mest slagkraftigaste bilden bland dina exponeringar som ligger ett halvt till ett bländarsteg underexponerat. Kan du inte ställa kameran på manuell exponering styr du över och exponerar genom att antingen ställa in filmkänsligheten på högre isotal ( underexponering) eller lägre isotal (överexponering) eller så riktar du kameran mot solen och låser exponeringen där och trycker av mot rätt bildutsnitt (underexponering) eller riktar kameran mot ett skuggparti på marken, låser exponeringen där och trycker av mot rätt bildutsnitt (överexponering).

FILMVAL

Du har inte tid att byta film! Annars en 64 iso till 200 iso film med förstärkt färgåtergivning.

SOLENS NEDGÅNG

I mitt arbete som reklamfotograf har jag ibland nya personbils modeller som skall fotograferas. Personligen tycker jag inte speciellt mycket om att köra in en bil i ett rum (ateljé) och fotografera den där. Bilar hör hemma ute på vägarna och där skall de fotograferas.

För att ge bilen extra draghjälp vid marknadsföringen använder jag mig ofta av solnedgången ljus. Det är lite riskabelt om bilen skall levereras till kunden morgonen därpå, för solnedgångens ljus är lika flyktigt och föränderligt som dess motsats – soluppgången.

Men slutresultatet är oslagbart. Varma toner och mjuka reflexer i bilens lack och krom. Landskap med djup och färg. Vad mera kan en reklamchef önska sig. Men för dig – som är intresserad av landskapets karaktär, känslan i bilden och ljusets skiftningar – är solnedgången en ren gudagåva.

EXPONERING

Återigen – över och underexponera dina motiv. Du vet aldrig var din bild gömmer sig! Har du en och samma vy som mål under hela solnedgången så ta en bildserie med några minuters mellanrum. Kompliceras din bild ytterligare av fasta ljussken från staden är det än viktigare att fotografera kontinuerligt. Detta för att uppnå absolut balans mellan landskap, himmel och fasta ljuskällor. I en ateljétagning kan du styra ljuset.

I en fotografering av fyrverkeri i stadsmiljö kan du styra de olika ljukällorna – men inte här. Här måste alla ljuskällor stämma överens och balanseras mot varandra precis i den valör du önskar. Stativ är nödvändigt. Exponeringstiderna blir snabbt längre ju längre solnedgången fortskrider. Har du solen i sig själv som huvudobjekt är det lämpligt att du använder teleobjektiv och då är det av ännu större vikt att du har kameran monterad på ett stabilt stativ.

Tänk också på att solen är en kraftfull ljuskälla. Exponerar du med kamerans automatik rakt mot solen lär allt annat bli svart underexponerat.

TIPS Precis som vid soluppgången bildas det ibland dis och dimbankar. Att i ett svagt underexponerad landskap ha en ljus dimbank med i bild ger ett kraftfullt djup. Och naturligtvis, det är släp- och motljuset som ger solnedgången dess kraft.

STJÄRNHIMLEN

Att fotografera stjärnor och planeter med kameran enbart leder inte så långt. Är du intresserad, starta med att betrakta stjärnhimlen med kikare eller teleskop. Skulle sedan lusten att bli astrofotograf ta överhand råder jag dig att inventera närmaste bibliotek för praktiska råd vad gäller instrument och teknik. Det överskuggande problemet inom astrofotograferingen är de långa exponeringstiderna och jordens rotation. Detta innebär att då du monterat kamerahuset på teleskopet och öppnat slutaren måste det finnas en drivanordning på teleskopets axel som följer din stjärnas vandring över natthimlen för att stjärnan skall avbildas skarpt och inte tecknas som ett långt vitt streck.

MÅNEN

Här kan du få spännande bilder en molnfri natt. Om enbart månen är ditt motiv så tänk på att du behöver inte själv äga teleobjektivet som krävs för att kratrarna skall framträda på bild. Du kan hyra ett objektiv över en natt av de fotoföretag som servar yrkesfotograferna. Bäst är väl att personalen känner dig något och vet vem du är innan du hyr ett objektiv i tiotusen kronors klassen. Och tänk på att du måste försäkra objektivet under den tid du hyr det!!

EXPONERING

En fullmåne i sin fulla prakt är ett ljusstarkt objekt. Du bör hamna på bländare 8 till 11 vid 1/125 sek med en Kodak Tri-X 400 iso om månen fyller det mesta av din bildruta. Vill du däremot fotografera landskap och miljöer i månsken så mins att fullmånen ger dig 20 bländarsteg mindre ljus än solen. Mäter du ljuset med din kamera får du räkna med överexponerade bilder. Inte så farligt med negativ färgfilm och svartvitt men förödande med diapositiv färgfilm. Att få bilder i månsken som ser ut att vara tagna på dagen är kanske inte vad du räknat med.

Underexponera därför 40-50% mot vad din exponeringsmätare visar. Du mins från min kurs Min kamera och ljuset att en exponeringsmätare är kalibrerad att ge dig grått i gråskalan på din film oavsett om du fotograferar en vit skiva eller en svart. Fotograferar du med en film med känslighet 400 iso kan du ha bländare 4 och 15 sekunder som utgångspunkt – men bara som riktvärde. Du kan lika gärna få en exponeringstid på flera minuter om ditt motiv ligger i den mörkare delen av gråskalan. På plats att ta en hel serie bilder med olika tidsexponering. Men utgå från din kameras mätare och gardera dig med både över och underexponering.

FILM

Du kan fotografera med både dagsljusfilm och glödljusbalanserad film vid denna typ av nattfotografering. Önskar du en kallare ton i dina bilder, använder du konstljusfilmen. Vill du däremot ha en varm ton i dina bilder är det den dagsljusbalanserade filmen som gäller.

ÅSKA

Var försiktig om du ger dig ut i natten för att fotografera blixten och dess nedslag. Ta till dig all den kunskap som finns om var du inte bör befinna dig under ett åskoväder. Själv vet jag inget mer fantastiskt skådespel och jag håller gärna till på platser där jag kan uppleva ovädret i sin fulla prakt. Men för den skull sitter jag inte uppe på husets skorsten med ena armen lindad kring åskledaren.

FOTOGRAFERING

Du måste ha en kamera som du kan ställa in på B. Det vill säga, en funktion som gör att slutaren hålls öppen så länge kamerans avtryckare hålls i nedtryckt läge. Nödvändig är också en låsbar trådutlösare, för att eliminera skakningsoskärpa. Kameran monterar du på ett stabild stativ – exponeringstiderna kommer att bli långa. Ytterligare praktiska råd får du om du går till Fototips för Fyrverkeri. Att fotografera fyrverkeri och åskoväder har i princip samma grundregler.

BLÄNDARE / TID

Du behöver inte ha en högkänslig film när du fotograferar åskblixtar. Följ nedan angivna riktvärden med bländare och filmkänslighet så hamnar du hyfsat rätt i exponering.

Filmkänslighet 25 iso = Bländare 4
Filmkänslighet 64 iso = Bländare 5,6
Filmkänslighet 125 iso = Bländare 8
Filmkänslighet 200 iso = Bländare 11
Filmkänslighet 400 iso = Bländare 16

Det är skillnad i ljusintensitet mellan olika blixtar, så över och underexponering är också här på sin plats. Efter ett antal åskoväder, där du noterat alla fakta kring dina fotograferingar, får du upp en vana och erfarenhet som gör att du kan spara lite på filmmaterialet. Men inte nu. Fotografi är erfarenhet och det skaffar du dig genom övning och medvetna felexponeringar.

FOTOGRAFERINGSEXEMPEL

Du befinner dig på en plats där det inte finns bebyggelse eller något annat som alstrar ljus. På plats finns bara du och ditt åskoväder.
Kameran monterar du på ett stabilt stativ. Rikta in din kamera mot ett avsnitt av himlen där du tror att flera blixtar kommer att dyka upp. Montera den låsbara trådutlösaren i kameran. Ställ in bländaren efter filmkänslighet enligt tabell ovan.

Vill du bara ha en blixt med på bild trycker du in trådutlösaren och håller slutaren öppen tills det att första blixten har lyst upp himlavalvet. Då stänger du slutaren och drar fram filmen. Vill du ha flera blixtar med på bild är det bara att låta slutaren stå öppen tills du fått med det antal blixtar du vill ha. Blixtarna hamnar sannolikt inte på samma ställe. Tänk på att inte exponera in för många blixtar på samma bild. Två till fem är för det mesta lagom.

Exempel två:
Du befinner dig på en trygg plats uppe på ett berg. Nedanför dina fötter breder sig en stor stad ut sig och i fonden finns havet. Ett fantastiskt skådespel. Blixtar från hög höjd går oavbrutet ner i havet bakom staden. En panoramabild här blir en av årets höjdpunkter. Kameran på stadigt stativ.

Trådutlösare i kameran. Bländare inställd efter filmkänslighet enligt tabell ovan. Och dessutom en egentillverkad svart regntålig tunn skiva i format 3×3 decimeter. Först mäter du det ljus som staden alstrar. Låt säga att du har en film med känslighet 200 iso i kameran och därmed ställt in bländaren på 11. Vad ska vi gissa på – kan det bli 15 sekunders exponeringstid? Vi säger det, för exemplets skull.

Nu vill du dubbelexponera in sex stycken blixtnedslag på en och samma bild. Då gör du på följande sätt:

Öppna slutaren och lås trådutlösaren samtidigt som du håller din svarta skiva några centimeter framför optiken. Din grundexponering på 15 sekunder av staden får du varken under eller överskrida. Kommer blixtarna med långa mellanrum och du under flera minuters tid har din slutare öppen kommer staden att se ut som om den var fotografera på dagen, nästintill. Ljungar blixtarna i så tät följd att bilden är klar redan efter fem sekunder blir staden för mörkt tecknad.

Därför har du din svarta skiva. Med denna styr du den totala tiden 15 sekunder för rätt exponering av stadsvyn. Är det långt mellan blixtarna, håller du din svarta skiva för optiken då inga blixtar lyser upp himlavalvet och hindrar på så vis att stadsljuset blir färdigexponerat. Och tvärtom, skulle det just under en period gå extremt många blixtar ned i havet så att du före de femton sekundernas grundexponering blivit nöjd med kompositionen av blixtnedslag, avvaktar du en period då himlen är mörk och avslutar grundexponeringen mot den mörka himlen.

Till sist…

Klä dig varmt och skydda dig mot regnet. Inget paraply som en åskledare ovanför kameran. Kameran skyddar du genom att bygga in den i plast. Optiken skyddar du mot regnstänk med ett rejält motljusskydd. Men ta för säkerhets skull med linspapper om du ändå skulle behöva torka av linsen. Ficklampa, block och penna samt en rejäl termos med varm choklad är inte heller så dumt att ha med sig….